
Dikter under Rosenvalvet
Enhörningar och fjärilar
Har aldrig känt att jag hört till
Denna värld där människan dväljs
De saker människan sätter värde på
Det sätt de talar, det sätt de är
Har aldrig riktigt varit nåt för mig
För jag är ingen människa alls
Jag är ett troll, en utav skogsfolket
Och medan människor drömmer om ära ochguld
Om tjusiga hem och märkeskläder
Är allt jag nånsin drömmer om
Enhörningar och fjärilar
Men nu har jag funnit ett annat troll
Ett vackert och ett gulligt troll
Med djupa ögon och varmt leende
Den sötaste näsa och vildaste hår
Hon har fångat hela mitt hjärta
Och hon är min bästa vän
Den enda plats som jag vill vara på
Är just precis där hon råkar vara
Ja, jag är kär i ett litet troll
Och hon tycker också mycket om mig
Och allt vi nånsin drömmer om
Är enhörningar och fjärilar
Staden är grå, betongen är hård
Luften är smutsig, människorna hårda
Det är inte en värld för ett blygt litet troll
Men det gör mig inte ledsen mer
Och det gör mig inte rädd nu mer
Jag kan inte se det fula nu
Jag kan inte se det onda nu
För jag lever uti min dröm
Jag ser bara vackra ting
Jag ser endast regnbågsväg
Och enhörningar och fjärilar
Låt människor slåss om det är det de vill
Om allt de bryr sig om är krig och vinst
För om människans värld blir allt för svår
Flyr vi bara hem igen till vårt skogshem
Där våra älskade vargvalpar väntar oss
Och vi ska gå uti vårt skogsrike
I sjöarna leka och simma omkring
Och om natten ska vi sjunga om
Enhörningar och fjärilar
Och om natten ska vi sjunga om
Enhörningar och fjärilar