Kultur
Ökad satsning på kulturen
Som Romantiker vill vi alltid uppmuntra till fantasi, skapande, kreativitet och känsla. En rik, spännande och levande kultur är en grundpelare i vårt mänskliga välbefinnande. Därför ska vi satsa på fler kulturutbildningar, och kraftigt öka satsningarna på kulturskolan och på de akademiska utbildningarna inom konst, film, teater, litteratur och musik (i synnerhet inom klassisk musik och nordisk folkmusik). Det ska göras lättare att få stöd för satsningar på kulturens område. Kulturbidragen och kulturstipendierna ska ökas, de statliga författar- och konstnärslönerna ska höjas, och kriterierna för att få sig dessa till dels ska underlättas. Den finns en unikt svensk kultur och tradition. Den finns bara just här i hela världen, och vi anser att den bör bevaras för framtida generationer. Vi ska verka för att skydda, bevara och framhäva den svenska, nordiska och germanska kulturen och våra traditioner och värderingar - de värden och den historia som vårt samhälle är uppbyggt kring. Samtidigt ska vi motverka det kulturella inflytandet från islamistisk kultur, och från den amerikanska kulturen med dess materialism och dess mycket skadliga hyllning av ghetto- och gangsterkultur.
Frihet på internet
Fildelning över internet för privat bruk ska vara laglig. Det är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig kunskap och kultur som annars i många fall vore svårtillgänglig. Därför måste vi också arbeta för att snarast möjligt finna en en lösning som gör att upphovspersonens minst lika självklara rätt att tjäna pengar på sitt verk ändå fullt kan tillgodoses.
Radio och TV
Vi ska ha en stark, oberoende Public Service inom både radio och tv, helt fri från finansiella och ekonomiska intressen och påtryckningar. Denna Public Service ska finansieras via skatt istället för med dagens tv-avgift, och ska stå för kunskap och bildning, och framhålla den nordiska och germanska kulturen och värderingarna, som motvikt mot den amerikanska populärkulturen. Varje förbundsland ska dessutom ha sina egna kanaler inom Public Service, för såväl tv som radio. Samtidigt ska också avgifterna för sändningstillstånd sänkas inom såväl radio som tv, och därmed ge ökade möjligheter för nya radio- och tv-kanaler, samt för dessa att bedriva en kvalitativ verksamhet. Minskade avgifter skulle möjliggöra för fler kanaler och förhoppningsvis en större mångfald som förstärker demokratin i media.
Värnet av vårt kulturarv
Vi ska stärka och utöka skyddet av vårt kulturella arv och våra fornminnen. Dessa skatter ska finnas kvar för framtida generationer. Vi ska även utöka resurserna till alla de hembygdsföreningar runtom i Sverige som verkar för bevarandet av detta kulturella arv och vår historia. Vi ska verka för att fler kulturella skatter i vårt land sättts upp på Unescos lista över världsarv. Sveriges historia är oerhört lång och oerhört rik. Vi ska satsa mer på forskningen kring den svenska historien och på de arkeologiska utgrävningarna och undersökningar runtom i landet.
Värnet av den regionala särprägeln, språken och kulturerna
Inom dagens Sverige finns följande etniska ursprungsgrupper: svear i förbundsländerna Stockholm, Östsverige, Mellansverige, Mittnorrland och Botnia; götar i förbundsländerna Västra Götaland, Småland, Östsverige och Mellansverige; skåningar i förbundslandet Skåne och i södra och mellersta Halland; bohuslänningar i Bohuslän; jämtar i Jämtland och Härjedalen; gutar på Gotland med omgivande öar; älvdalingar i och kring Älvdalen i nordvästra Dalarna; samer i förbundsländerna Botnia och Mittnorrland och i nordvästra Dalarna; samt tornedalingar i Tornedalen. Samtliga dessa etniska grupper ska värnas och deras egen specifika kultur och särprägel skyddas.
Minoritetsspråken
Den gamla skånskan, gutniskan, jamskan och älvdalskan ska få status som egna språk. Officiella skriftspråk ska skapas för samtliga dessa språk. De ska även få sina egna språkakademier instiftade, vilka får i uppdrag att sammanställa ordlistor för dessa språk. Språken ska även läras ut i skolorna inom det område där de talas – för skånska i hela Förbundslandet Skåne; för gutniskan på Gotland; för jamskan i Jämtland och Härjedalen; och för älvdalskan i och kring orten Älvdalen i nordvästra Dalarna.
Även de samiska språken (nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, pitesamiska och umesamiska), finska, meänkieli och jiddisch ska ha status som officiella minoritetsspråk i Sverige.
Engelska ska ha status som ett obligatoriskt, officiellt andraspråk i Sverige. Även goda kunskaper i tyska samt i de skandinaviska språken ska ingå i grundskolans obligatoriska språkundervisning. Inom de skandinaviska språken med större tyngdpunkt mot norska i Jämtland, Värmland, Dalsland och Bohuslän, och större tyngdpunkt mot danska i Skåne, Blekinge och Halland, av geografiska, kulturella och historiska hänsyn.
Återbördande av kulturella skatter
De kulturskatter – historiska skrifter, fornlämningar och andra kulturföremål – som idag förvaras på riksmuseer, slott eller universitet framför allt i eller runt Stockholm, ska återlämnas till sina respektive hembygder. Dessa skatter hör hemma hos sitt folk – i sin egen ursprungsregion eller sitt eget förbundsland. Detta gäller människor, såsom Bäckaskogskvinnan. Dessa personer ska snarast återlämnas hem och få vila för evigt i sin hembygd.
Vi får aldrig glömma vår historia, och aldrig heller alla de övergrepp genom folkmord, plundring och krig som den svenska staten begått mot övriga delar av vårt land. Vi ska göra allt vi kan för att återgälda och minnas dessa historiska illdåd.
Midsommar som vår nationaldag
Midsommarafton ska bli Sveriges nya nationaldag. Även Valborg samt julen ska komma att firas officiellt vid evenemang av den svenska staten. Detta för knyta an till vårt nordiska, förkristna arv och vår nordiska kultur, tradition och naturdyrkan, och betona vikten av naturen och årets skiftningar – en hyllning till den vackra natur i vilken vi lever och som vi alla har att värna.
Våra helgdagar
De svenska särskilda helgdagarna ska vara följande:
- nyårsdagen
- mellandagarna mellan nyårsdagen och trettondagsafton
- trettondagsafton
- trettondagen
- fastlagssöndagen
- skärtorsdagen
- långfredagen
- påskafton
- påskdagen
- annandag påsk
- valborgsmässoafton
- valborgsmässodagen (första maj)
- Kristi himmelsfärds dag
- klämdagen efter himmelsfärdsdagen
- pingstafton
- pingstdagen
- annandag pingst
- midsommarafton (nationaldagen)
- midsommardagen
- alla helgons dag
- mårtensafton
- mårtensdagen
- första advent
- andra advent
- luciadagen
- tredje advent
- fjärde advent
- lilla julafton (23:e december)
- julafton
- juldagen
- annandag jul
- mellandagarna mellan annandag jul och nyårsafton
- nyårsafton
Samtliga dessa blir allmänna lediga dagar, och dessutom officiella flaggdagar. De som jobbar inom polis, vård, räddningstjänst, kollektivtrafik, handel eller liknande som inte kan hålla stängd, kommer naturligtvis att kompenseras med motsvarande mängd lediga dagar.
Sveriges officiella nationella symboler
Nationaldjur - Älg (Alces alces)
Nationalfågel - Koltrast (Turdus merula)
Nationalblomma - Linnea (Linnea borealis)
Nationalträd - Vårtbjörk (Betula pendula)
Nationalsvamp - Karljohansvamp (Boletus edulis)
Nationalinsekt - Blåvinge (Plebejus)
Nationalfisk - Sill (Clupea harengus)
Nationalsten - Granit
Sveriges sedlar och mynt
Sedlar:
500 kronor - motiv: älg (framsida), fjällandskap (baksida)
200 kronor - motiv: björk (framsida), barrskogslandskap (baksida)
100 kronor - motiv: koltrast (framsida), lövskoglandskap (baksida)
50 kronor - motiv: linnea (framsida), ängslandskap (baksida)
20 kronor - motiv: karljohansvamp (framsida), skärgårdslandskap (baksida)
Mynt:
10 kronor - guldfärgad innerdel, silverfärgad ytterkant - motiv: tre kronor (framsida), nordiskt kors (baksida)
5 kronor - silverfärgad innerdel, guldfärgad ytterkant - motiv: tre kronor (framsida), nordiskt kors (baksida)
2 kronor - guldfärgat - motiv: tre kronor (framsida), nordiskt kors (baksida)
1 krona - silverfärgat - motiv: tre kronor (framsida), nordiskt kors (baksida)
